ASI-intervjun utgår från att missbruk och beroendeproblem är mångfacetterad problematik som även kan relateras till den fysiska och psykiska hälsan och sociala förhållanden. (McLellan,1980, 2006).
Målgrupp
I första hand rekommenderas ASI-intervjun för vuxna personer med missbruks- eller beroenderelaterade problem. ASI-intervjun bör inte användas för personer som är under 18 år.
Frågeområden
ASI-intervjun finns i två varianter, ASI Grund och ASI Uppföljning. Båda varianterna innehåller frågor inom sju livsområden: fysisk hälsa, arbete och försörjning, alkohol- och narkotikaanvändning, rättsliga problem, familj och umgänge samt psykisk hälsa. Intervjun innehåller också frågor om bakgrund, ålder, kön, bostadsort med mera samt frågor om missbruk och psykiska problem i släkten.Inom varje livsområde finns frågor både om faktiska förhållanden och subjektiva upplevelser och frågorna har olika tidsperspektiv. ASI Grund innehåller frågor om förhållanden tidigare i livet och frågor om aktuella förhållanden som endast sträcker sig 30 dagar tillbaka i tiden. Ett mindre antal frågor går sex månader respektive tre år tillbaka i tiden. ASI Uppföljning följer samma struktur men frågornas tidsperspektiv skiljer sig något. I ASI Uppföljning finns inte frågorna om förhållandena tidigare i livet. Däremot finns frågor om den senaste 30-dagarsperioden, liksom också frågor om de föregående 6 månaderna och om förhållandena sedan den senaste intervjun.Både i ASI Grund och i ASI Uppföljning avslutas vart och ett av de sju livsområdena med skattningsfrågor. Den intervjuade ges möjlighet att uppskatta antalet dagar med problem under de senaste 30 dagarna, oro och besvär samt det hjälpbehov som problemen föranleder. Skattningarna av oro och besvär och hjälpbehov görs på skalan 0 till 4 där värdet 0 betyder "inget problem" och 4 "mycket stort problem".Dessutom gör intervjuaren en samlad bedömning av den intervjuade personens problem och behov av hjälp på en tio-gradig skala från 0-9. Intervjuarskattningen är en professionell bedömning som utgår från vissa "kritiska frågor" Intervjuarskattningarna genomförs vanligtvis efter intervjutillfället och inför återkopplingssamtalet med klienten eller patienten.ASI Återkoppling är ett hjälpmedel till ASI-intervjun. I formuläret sammanställs för vart och ett av ASI-intervjuns livsområden resurser och problem som har relevans för bedömningen av klientens eller patientens hjälpbehov. Informationen blir överskådlig, lätt att överblicka och bildar en gemensam plattform som återkopplingssamtalet kan utgå ifrån. Denna sammanställning av klientuppgifter kan ses som ett viktigt led i förberedelserna för återkopplingssamtalet och klienten delaktighet när ASI-intervjun används som bedömningsmetod.
Personlig intervju
ASI-intervjun är en personlig intervju som genomförs i direkt kontakt med klienten eller patienten. ASI Grund används någon av de inledande kontakterna med klienten eller patienten medan ASI Uppföljning kan användas som avstämning under behandlingens gång eller efter insats. I samtliga fall är det viktigt att den intervjuade förbereds inför varje intervju och efter varje intervju ges tillfälle att ta del av vad som kommit fram under intervjun. I formulären ASI Grund och ASI Uppföljning finns såväl frågor som svarsalternativ återgivna i klartext och intervjuaren kan markera svaren direkt i formuläret. ASI Uppföljning kan också genomföras per telefon. Förberedelser och återkoppling är särskilt viktiga när ASI-intervjun används som standardiserad bedömningsmetod bland praktiskt yrkesverksamma i missbruksvård och annat reguljärt arbete.
Praktisk användbarhet
ASI-intervjuns användbarhet i svensk socialtjänst har prövats i några studier. Dessa visar att såväl socialtjänstklienter som socialarbetare har en positiv attityd till ASI-intervjun och att acceptansen är mycket god bland socialarbetare. De visar också att alliansen mellan socialarbetare och klient inte påverkas negativt när ASI-intervjun används i klientarbetet Studierna visar också att ASI-intervjun upplevs som värdefull både av klienter och av socialarbetare (Engström & Armelius, 2002; Nyström, 2003).
