Till startsidan
måndag 21 maj 2012

Metoder

ASI, Addiction Severity Index, är en strukturerad intervju som används för bedömning av alkohol- och narkotikarelaterade problem.  Den används också som underlag för planering och utveckling av vård och behandlingsinsatser. ASI-intervjun används även som instrument i utvärderingsstudier och som bedömnings- och uppföljningsmetod i missbruks- och beroendevård och andra närliggande områden.
 
ASI-intervjun finns i två varianter, ASI Grund och ASI Uppföljning. Båda varianterna innehåller frågor inom sju livsområden: fysisk hälsa, arbete och försörjning, alkohol- och narkotikaanvändning, rättsliga problem, familj och umgänge samt psykisk hälsa. Intervjun innehåller också frågor om bakgrund, ålder, kön, bostadsort med mera samt frågor om missbruk och psykiska problem i släkten.

ASI-intervjun  täcker flera olika områden och ger en bred bild av klienten. ASI- intervjun rekommenderas för vuxna personer med missbruks- eller missbruksrelaterade problem och bör inte användas för personer som är under 18 år.

Läs mer på ASI-projektets hemsidaöppnas i nytt fönster

AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test)
Används vid screening för att identifiera personer med riskabla alkoholvanor. AUDIT är ett frågeformulär och består av tio frågor.
Metoden används inom socialtjänst, primärvård, kriminalvård etc. Med hjälp av AUDIT kan man identifiera om en person har riskfylld alkoholkonsumtion, skadlig alkoholkonsumtion
eller ett alkoholberoende.

AUDIT- formulärPDF

AUDIT-manualPDF

DUDIT (Drug Use Disorders Identification Test)
Används för att identifiera personer som har drogrelaterade problem. DUDIT är ett frågeformulär och består av 11 frågor. DUDIT-frågorna
syftar till att ta reda på konsumtionsmönstret och drogrelaterade problem av olika slag.

DUDIT manual och formulär finns under Tester på webbsidan www.beroendecentrum.comlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Beskrivning


Motivational Interviewing/motiverande samtal (MI) är en strukturerad samtalsmetod som används för att påverka människor till förändring. William R Miller anses vara den som först definierar metoden.

Utgångspunkten är att behandlaren genom motivation ska kunna påverka till en beteendeförändring. Metoden bygger på ett aktivt och empatiskt lyssnande inriktat på klientens förändringsberedskap. I motiverande samtal används samtalsfärdigheter som enkla och komplexa reflektioner, sammanfattningar och öppna frågor.

Metoden används inom psykoterapi, rådgivning, behandling och rehabilitering men används också inom coaching, ledarstöd eller karriärutveckling.

Målgrupp


Olika yrkesgrupper (exempelvis hälso- och sjukvård, kriminalvård, socialvård, psykiatri, skola) kan använda metoden i förändringsarbete för personer med problem som ex alkohol, droger, kost, fysisk aktivitet, sexuellt riskbeteende, spelproblem, tobak.

Syfte


Syftet med metoden är att påverka till beteendeförändring.

Omfattning och intensitet


MI samtal kan användas i kort rådgivning och som längre behandlingsmetod.

Kort rådgivning

Kort rådgivning kan exempelvis ges genom FRAMES:
FEEDBACK — information ges till patienten
RESPONSIBILITY- ansvaret ligger hos patienten
ADVICE - råd ges om patienten vill ha dem
MENU - flera olika alternativ ges till patienten
EMPATHY — samtalet byggs på respekt och medkännande, inte konfrontation
SELF-EFFICASY — öka tilltron till patientens egen förmåga, förmedla hopp.

Återfallsprevention är en behandlingsmetod som syftar till att personer med missbruks och beroendeproblem skall öka sin förmåga att känna igen risksituationer för återfall i och att träna sig i att undvika vissa av dessa risksituationer och att behärska andra.

Ett viktigt inslag i ÅP är också att lära sig begränsa återfallen, när de inträffar. Återfallen ses som följd av att individen hamnar i situationer, där han saknar färdigheter att kunna hantera dessa utan att välja alkohol eller droger som copingmetod.

ÅP är en evidensbaserad behandlingsmetod, som har sitt ursprung i kognitiv beteendeterapi. I samband med den stora amerikanska behandlingsstudien Project MATCH gjordes en behandlingsmanual för återfallspreventiv behandling vid alkoholberoende (NIAAA 1995).

HAP är en kognitiv metod att avvänja cannabismissbrukare i öppenvård.
Metoden utvecklades under 1980-talet av psykologen Thomas Lundqvist och socionomen Dan Eriksson vid rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund.

 
Metoden är edukativ och pedagogisk. En av nycklarna till att få kontakt med den kroniske cannabisrökaren är att förstå hans individuella upplevelse av världen, samt kunna referera detta till den kunskap som finns om drogens verkan på hjärnan och människokroppen.

 
Behandlingstiden är individuell, men tar normalt ca 6 veckor. Behandlingstiden är avhängig hur fort THC3 utsöndras ur fettvävnaden hos klienten.

Behandlingen är uppdelad i tre steg som alla griper in i varandra.

Steg 1 pågår ca vecka 1-2 och har en medicinsk prägel. Det handlar mycket om hur klienten upplever haschets farmakologiska effekter och att identifiera avgiftningssymptom.

Steg 2 har en psykologisk prägel. I detta börjar klienten känna av sitt känsloliv som tidigare har varit bedövat av THC, samt upplever abstinens när ämnet lämnar kroppen. Vanliga abstinens symptom är: svettningar, muskelvärk, huvudvärk, rinnande näsa, sömnstörningar, oro, ökande olust, ökad känslighet, oförmåga att hålla problem på avstånd, känsla av ensamhet och isolering.

Steg 3 är socialt och innebär ett nytt sätt att reflektera över sig själv som ickecannabisrökare och reparera den ofullständiga verklighetsbild klienten hittills haft som kronisk cannabisrökare.

Sidansvarig:  Peter Hagberg
Senast uppdaterad: 2011-07-13

Kontakt

Projektledare Region Skåne
Anna von Reis
040-675 30 78
0721-99 80 26
anna.von.reis@kfsk.se

Projektledare Kommunförbundet Skåne
Peter Hagberg
0435- 71 99 25
0709-71 99 25
peter.hagberg@kfsk.se

Metodstödjare
Lina Sjöö
0709-71 99 87
lina.sjoo@kfsk.se

Brukarinflytandesamordnare
Mari Nordström
0709-71 99 26
mari.nordstrom@skane.se
fornamn.efternamn@kfsk.se

Länkar

Kommunförbundet Skåne
Box 53, Porfyrvägen 8, 221 00 Lund,  tfn 046-71 99 00, fax 046-71 99 30
Organisationsnummer 837600-9109, E-post: kansliet@kfsk.se