
ASI-intervjun täcker flera olika områden och ger en bred bild av klienten. ASI- intervjun rekommenderas för vuxna personer med missbruks- eller missbruksrelaterade problem och bör inte användas för personer som är under 18 år.
DUDIT (Drug Use Disorders Identification Test)
Används för att identifiera personer som har drogrelaterade problem. DUDIT är ett frågeformulär och består av 11 frågor. DUDIT-frågorna
syftar till att ta reda på konsumtionsmönstret och drogrelaterade problem av olika slag.
DUDIT manual och formulär finns under Tester på webbsidan www.beroendecentrum.com
.
Utgångspunkten är att behandlaren genom motivation ska kunna påverka till en beteendeförändring. Metoden bygger på ett aktivt och empatiskt lyssnande inriktat på klientens förändringsberedskap. I motiverande samtal används samtalsfärdigheter som enkla och komplexa reflektioner, sammanfattningar och öppna frågor.
Metoden används inom psykoterapi, rådgivning, behandling och rehabilitering men används också inom coaching, ledarstöd eller karriärutveckling.
Kort rådgivning kan exempelvis ges genom FRAMES:
FEEDBACK — information ges till patienten
RESPONSIBILITY- ansvaret ligger hos patienten
ADVICE - råd ges om patienten vill ha dem
MENU - flera olika alternativ ges till patienten
EMPATHY — samtalet byggs på respekt och medkännande, inte konfrontation
SELF-EFFICASY — öka tilltron till patientens egen förmåga, förmedla hopp.
Ett viktigt inslag i ÅP är också att lära sig begränsa återfallen, när de inträffar. Återfallen ses som följd av att individen hamnar i situationer, där han saknar färdigheter att kunna hantera dessa utan att välja alkohol eller droger som copingmetod.
ÅP är en evidensbaserad behandlingsmetod, som har sitt ursprung i kognitiv beteendeterapi. I samband med den stora amerikanska behandlingsstudien Project MATCH gjordes en behandlingsmanual för återfallspreventiv behandling vid alkoholberoende (NIAAA 1995).
Metoden är edukativ och pedagogisk. En av nycklarna till att få kontakt med den kroniske cannabisrökaren är att förstå hans individuella upplevelse av världen, samt kunna referera detta till den kunskap som finns om drogens verkan på hjärnan och människokroppen.
Behandlingstiden är individuell, men tar normalt ca 6 veckor. Behandlingstiden är avhängig hur fort THC3 utsöndras ur fettvävnaden hos klienten.
Behandlingen är uppdelad i tre steg som alla griper in i varandra.
Steg 1 pågår ca vecka 1-2 och har en medicinsk prägel. Det handlar mycket om hur klienten upplever haschets farmakologiska effekter och att identifiera avgiftningssymptom.
Steg 2 har en psykologisk prägel. I detta börjar klienten känna av sitt känsloliv som tidigare har varit bedövat av THC, samt upplever abstinens när ämnet lämnar kroppen. Vanliga abstinens symptom är: svettningar, muskelvärk, huvudvärk, rinnande näsa, sömnstörningar, oro, ökande olust, ökad känslighet, oförmåga att hålla problem på avstånd, känsla av ensamhet och isolering.
Steg 3 är socialt och innebär ett nytt sätt att reflektera över sig själv som ickecannabisrökare och reparera den ofullständiga verklighetsbild klienten hittills haft som kronisk cannabisrökare.





