Stadier och indikatorer i certifieringsprocessen

Förankringsstadiet

Sanktionering av skolledning

Genom att föregå med gott exempel, att helhjärtat stödja och prioritera visionen kring Hälsofrämjande skolutveckling, kan övriga kollegiet inspireras och ledas i den riktning som anses önskvärd.

Samsyn och allas ansvar

All personal, alla elever och samtliga föräldrar bör vara delaktiga och ha möjlighet till inflytande för att gemensamt kunna skapa en stödjande miljö för hälsa, lärande och trygghet.

Långsiktighet och kontinuitet

Implementeringsstadiet

De fyra indikatorer som bedöms som viktigast att arbeta med är följande:

Goda relationer

Endast en skola som utmärks av förtroliga relationer mellan personal och elever har förutsättningar för att i realiteten bli sant demokratisk. Ett särskilt viktigt inslag i relationen mellan lärare och elev är återkoppling, något som i stor utsträckning påverkar elevernas känsla av sammanhang.

Återkopplingen bör syfta till att:

• öka begripligheten i skolarbetet genom att tolka hur eleven förstått innehållet och visa på alternativa sätt att förstå;
• öka hanterbarheten i skolarbetet genom att öka elevens insikt i sitt lärande och förmågan att se olika lösningar;
• stärka meningsfullheten i skolarbetet genom att visa för eleven att läraren bryr sig om vad hon eller han gör och att eleven är en viktig person för läraren.

Helhetssyn på hälsa

Helhet och sammanhang är viktiga begrepp för att utveckla all undervisning, inklusive hälsoundervisningen. Med all önskvärd tydlighet visar det sig att någon eller några enstaka lektioner med lösryckt information om olika riskbeteenden inte har några påvisbara positiva effekter på beteenden.

Salutogent synsätt

Det är betydelsefullt att de blir förvissade om att deras person inte enbart inrymmer aspekter som måste avlägsnas utan att den också och framförallt till största delen, inrymmer aspekter som förtjänar att stärkas och utvecklas. Det salutogena synsättet inrymmer två begrepp; salutogenes och känsla av sammanhang (KASAM).

Tre komponenter skapar KASAM:

• Begriplighet som innebär att det som händer i livet går att förklara och förstå. Innefattar begrepp som förutsägbarhet, information, struktur och regelbundenhet.
• Hanterbarhet som innebär att inte vara offer för omständigheterna utan att själv ha redskapen för att påverka dem. Innefattar begrepp som resurser, tillgångar, rimlig belastning och påverkansmöjligheter.
• Meningsfullhet som innebär att man upplever att livet har en innebörd, att en del av kraven som finns i livet är värda engagemang. Innefattar begrepp som delaktighet, motivation, engagemang, mening, hopp, gemenskap och tillhörighet.

En förskola eller skola som vill arbeta med processen Hälsofrämjande skolutveckling bör enligt det salutogena synsättet arbeta med att stärka elevernas känsla av sammanhang.
Det innebär att verka för att alla elever ska uppleva förskolan och skolan som meningsfull och ha möjlighet att förstå och påverka vad som händer dem där. KASAM påverkas givetvis även av faktorer utanför skolan, såsom exempelvis situationen i familjen, på fritiden och i bostadsområdet. Därför är det viktigt att en förskola eller skola som arbetar hälsofrämjande även har med föräldrarna i arbetet och gärna öppnar upp mot närsamhället för att hitta samarbetspartners där. ("Det krävs en hel by för att fostra ett barn." Afrikanskt ordspråk.)

Demokratiskt förhållningssätt

Först handlar det om elevernas kunskapsutveckling gällande demokrati som system med tillhörande begrepp såsom delaktighet och inflytande. Det andra handlar om utveckling av elevernas förmågor att i framtiden verka i detta demokratiska system. Slutligen rör det tredje samhällets värdegrund. Skolan ska medverka till att eleverna omfattar värden såsom livets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, solidaritet med svaga och utsatta samt respekt för vår gemensamma miljö.   

Prioriteringsstadiet

De generella insatserna syftar till att utveckla goda lärandemiljöer för alla barn och ungdomar. Det är dock inte alla barn och ungdomar som har möjlighet att ta del av insatserna och därför måste hänsyn tas till särskilt utsatta för att skapa en solidaritet i hälsoarbetet.

Undervisningen bör ta sin utgångspunkt i elevernas egna frågor och funderingar, samt utmärkas av öppna samtal och dialoger (framför monologer). Det är viktigt att undervisningen är systematiskt upplagd, ingår i ett sammanhang och är långsiktig (istället för i fragmentariska och isolerade program).

Beroende på förskolans eller skolans förutsättningar, vilka möjligheter och vilken problematik (styrkor och utvecklingsområden) som finns, anpassas arbetet till att fokusera ännu mer på lärandemiljön än vad det generella arbetet ger utrymme till och/eller till att utveckla arbetet med livsstilsfaktorer och kunskapsområdet hälsa.

Det står den enskilda förskolan eller skolan fritt att prioritera vilken eller vilka riktade insatser som uppfattas som mest betydelsefulla att uppmärksamma, stärka, utveckla och fördjupa.

För att identifiera styrkor (arbete som aktivt bedrivs) och utvecklingsområden (arbete som behöver utvecklas) är det viktigt att skapa en tydlig struktur att utgå ifrån. Det handlar dels om att diskutera hur styrkorna kan bevaras, dels om att hitta och prioritera områden för det fortsatta utvecklingsarbetet.