Styrdokument

Läroplan och skollagen

Skolan skall verka för att demokratiska värderingar levandegörs med vilket menas att den gemensamma miljön skall respekteras och att alla människors lika värde skall framhävas, med särskild betoning på att jämlikhet mellan könen skall materialiseras och att all form av kränkande behandling aktivt ska motarbetas.

Läroplanen är både holistisk och salutogen då den betonar att skolan har ansvar för att alla elever förvärvar goda förutsättningar för en god framtida hälsa (fysiskt, psykiskt och socialt) och att alla verksamma tillsammans skall medverka till främjandet av en god skolmiljö och ett gott skolklimat.

Den kunskapssyn som betonas i läroplanen fokuserar på fyra aspekter av lärande: fakta, förståelse, förtrogenhet och färdighet. Dessa fyra aspekter har mycket gemensamt med de tre tidigare nämnda komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

Lärandemiljön

Lärandemiljön skapas genom den gemensamma värdegrund som präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet och där samtliga elever stimuleras till att inhämta kunskaper och uppfattar skolan som en levande social gemenskap som ger trygghet och en vilja och lust att lära.

Skolmiljön regleras även genom arbetsmiljölagen som likaledes utmärks av ett holistiskt synsätt. Däri poängteras att arbetsmiljöarbetet skall omfatta såväl de fysiska som psykiska och sociala förhållandena, att arbetet som bedrivs i första hand skall vara av förebyggande karaktär samt att elevernas och personalens delaktighet skall ombesörjas bland annat genom ombud.

Arbetsmiljölagen sätts in i ett praktiskt sammanhang genom det systematiska arbetsmiljöarbetet som skall ingå som en naturlig del i den vardagliga verksamheten. Arbetsmiljöarbetet syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall men även till att främja en tillfredställande arbetsmiljö och har således en tydlig salutogen dimension.

Barnkonventionen

För att verkligen skapa en skola för alla, en skola som utmärks av att eleverna känner sig trygga i sin skolmiljö och upplever en glädje inför lärandet och skolan som helhet, måste alla barns lika värde förkroppsligas och deras rättigheter respekteras.

Hälsoinriktade styrdokument

Såväl de Nationella folkhälsomålen som Skånes regionala folkhälsostrategi anger inriktning och prioritering på det folkhälsoarbete som skall bedrivas.

Nationella folkhälsomålen

De elva målområdena är följande:

1. Delaktighet och inflytande i samhället
2. Ekonomisk och social trygghet
3. Trygga och goda uppväxtvillkor
4. Ökad hälsa i arbetslivet
5. Sunda och säkra miljöer och produkter
6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård
7. Gott skydd mot smittspridning
8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa
9. Ökad fysisk aktivitet
10. Goda matvanor och säkra livsmedel
11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande

Målområde 1-6 rör levnadsvillkoren, strukturella och samhälleliga faktorer, medan målområde 7-11 sätter fokus på levnadsvanorna, där individen och dennes sociala miljö står i centrum.

Det är framför allt mål tre — Trygga och goda uppväxtvillkor - som är aktuellt för skolans del. Här poängteras vikten av att koncentrera interventionerna till att förbättra de sociala villkoren för barnfamiljer, då en rad hälsoproblem såsom utsatthet för våld, rökning, fysisk inaktivitet och alkohol, i mycket större utsträckning drabbar barn som är socialt mindre gynnade. Denna ojämlikhet vad gäller barns hälsa är av ytterst stor betydelse, av den orsaken att hälsotillståndet under de första levnadsåren i stor omfattning determinerar hälsan under resten av livet.

Andra stödåtgärder som tas upp är att förstärka barn-omsorgen, en utbyggnad av föräldrautbildningen och att utveckla hälsofrämjande skolor.

Samtliga nationella målområden är väsentliga för hälsa och välfärd, några områden är dock utifrån hälsans ojämna fördelning och ohälsosituationen särskilt viktiga att fokusera på.

Regional folkhälsostrategi i Skåne

1. Jämlik och jämställd hälsa — strukturella faktorer
2. Skola, arbetsliv, boendemiljö och fritidsliv — stödjande miljöer
3. Kost och fysisk aktivitet
4. Tobak, alkohol, narkotika och övriga droger
5. Psykosocial hälsa

De fem fokusområdena är framtagna utifrån hälsans ojämna fördelning och ohälsosituationen, så som de tar sig uttryck i Skåne. Folkhälsoarbetet skall under den närmaste fyraårsperioden (2006-2009), under vilken den regionala folkhälsostrategin gäller, särskilt inriktas mot dessa fokusområden.

Att de elva folkhälsomålen har reducerats till fem fokusområden beror på att en del mål och områden bedöms vara särskilt angelägna för Skånes del, den generella och nationella problematiken som framkommer i och genom folkhälsomålen är inte analoga med de specifika problem som Skåne har.

Därutöver menar man att förbättringar inom ett speciellt utvalt fokusområde mycket väl kan få synergieffekter i ett annat, något mindre prioriterat område.

Den skola som väljer att satsa på ett utvecklingsarbete med en bred syn på hälsa har goda förutsättningar för att se sambanden mellan alla de skrifter som, direkt och indirekt, styr deras verksamhet och har därmed också större möjligheter att uppleva skrifterna som positiva och möjliggörande snarare än betungande.

Genom att skapa en grundstruktur i skolan där skolmiljön ses ur ett holistiskt perspektiv kan likheterna och beröringspunkterna mellan de olika intresseområdena (hälsa, kunskap och lärande, värderingar, arbetsmiljö samt rättigheter) sammanstråla.

Hälsofrämjande skolutveckling kan ses som ett verktyg vilket möjliggör implementering av de lagar, dokument och policys som skolan har att arbeta efter.