Forskningsanvändning i kommunledningar

Ofta verkar rådande organisationsstruktur i kommunerna lägga hinder för användande av forskningsresultat — att hålla budgeten upplevs ibland som viktigare än att söka efter och använda forskningsresultat i praktisk verksamhet, även om det skulle leda till besparingar.

Men är det är hela sanningen, eller är det en myt? Fortfarande är ganska få studier kring forskningsanvändning i offentlig sektor gjorda och det vill enheten för forskning och innovation ändra på.

Påverkar organisationsstrukturen forskningsanvändningen? Hur skulle en bra organisation för kunskapsöverföring se ut? Kanske är forskningsanvändning ett oberoende individuellt fenomen, där forskningsresultat kryper in och påverkar beslutsfattare utan att de kan direkt kan hänvisa till en bestämd forskningsrapport? Det är exempel på frågor som studien kommer att beröra. Karen Lagercrantz kommer att ansvara för studiens genomförande.