Svenska kommunens roll i klimatarbetet
Klimatförändringen beskrivs ofta som den största utmaningen mänskligheten stått inför. Nu har en samling forskare skrivit en antologi om den svenska kommunens roll i klimatarbetet.
Det ställs stora krav och höga förväntningar på Sveriges kommuner för att de ska arbeta med klimatfrågorna. I den nya antologin "Global uppvärmning och lokal politik" från Örebro universitet pratar författarna om en spänning mellan frihet och beroende när det gäller kommunernas roll och handlingsutrymme. Ingemar Elander, professor i statskunskap vid Örebro universitet, en av antologins redaktörer, menar att en enstaka kommuns arbete i klimatfrågan inte spelar någon roll - det är en droppe i havet. Å andra sidan kan många kommuners gemensamma klimatarbete ge effekt.En slutsats är att det finns vissa kommuner som satt upp långsiktiga strategier för sitt klimatarbete, som till exempel Sundsvalls och Växjö kommun. En annan slutsats är att få kommuner arbetar med anpassningsåtgärder för klimatförändringar. Ett område där kommunerna kommit långt är arbetet med fjärrvärmevärk där man ersätter dåliga energikällor med goda. Här har det verkligen hänt mycket och många har gått över till förnybar energi. Inom området transporter och kollektivtrafik borde kommunerna kunna göra mer.
Ett problem är att regeringen kan gå ut och säga vad kommunerna ska göra, men sedan erbjuder man inget stöd. Kommunerna är inte tvingade att bedriva klimatarbete. Samtidigt är det just kommunerna som ska genomdriva den politik som riksdag och regering beslutar. Kommunernas arbete är med andra ord absolut nödvändigt för att Sverige ska nå klimatmålen.
Ändå arbetar vissa kommuner mer aktivt än andra i klimatfrågan. Det man tydligt kan se är att framgång skapar framgång. De kommuner som nått framgång i klimatarbetet bygger vidare på det. De låter inte lågkonjunkturen avbryta deras klimatarbete, istället arbetar de vidare på en verksamhet som ofta blir marknadsmässig och ibland till och med ger plus för kommunen. Men, ju mindre resurser en kommun har, desto svårare blir det att bedriva saker utöver de lagstadgade kraven som ställs på kommunen.
I grunden krävs det två saker för att en kommun skall bedriva ett framgångsrikt klimatarbete - uthållighet och strategi. Kommunerna måste jobba långsiktigt och ta ett helhetsgrepp om klimatfrågan. Man måste också sätta klimatfrågan i relation till andra viktiga frågor som ekonomisk tillväxt och social rättvisa. Vill man lyckas med klimatarbete måste ledningen också våga ta det politiska ansvaret, säger antologiförfattarna.
