Övergripande studie om forskningsanvändning inom kommunledning
— för att ytterligare stärka idén om användande av forskningsresultat i den kommunala praktiken initierades en studie, där forskningsanvändning särskilt studeras i ljuset av hur man producerar, kommunicerar och söker kunskap på kommunchefsnivå. Intressanta iakttagelser och reflektioner kring detta hade redan framkommit under arbetet med forskningsstrategin. Studien är utgiven i augusti 2011. (Se FoI publikationer)
Ansvarig: Karen Lagercrantz
Forskningsplattform Närsjukvård – En modell för kommunikation av strukturella problem
Med utgångspunkt från dialogbrister mellan olika yrkesgrupper inom äldreomsorgen har en modell för kommunikation och ömsesidigt lärande utvecklats som har börjat tillämpas praktiskt i kommunal förvaltning. Deltagande kommuner var Malmö Centrum, Lomma och Ystad. En rapport från projektet är utgiven i december 2010. Malmö har sedan utvecklat detta i sin verksamhet för att hitta bättre samverkansformer och utbildat personalen i metoden. En första utbildningsinsats genomfördes under våren 2011 en andra utbildningsinsats genomfördes under hösten 2011. Kommunen följer upp resultatet och kommer att arbeta övergripande med den metod som forskaren lanserat i projektet.
Nästa steg, som avslutades våren 2011, var att synliggöra de olika professioner som verkar inom närsjukvården och de problem som uppstår i konkret samverkan kring vårdplanering. De personalgrupper som arbetat i forskningscirkeln är överläkare från Kristianstad sjukhus, primärvårdsläkare, distriktssköterskor, biståndshandläggare, chefer i omsorgsförvaltningar. Deltagande kommuner var Bromölla, Kristianstad och Östra Göinge. Utvecklingsmedel beviljades från socialstyrelsen. Projektet sker i samarbete med Malmö Högskola, Högskolan i Kristianstad och Region Skåne. Resultatet påvisar att förståelse mellan personalens olika vårdsammanhang är en förutsättning för att patienten/vårdtagaren ska möjliggöras en god omvårdnad. De påvisar även att regelbundna dialoger måste vara förankrade i organisationen mellan distriktsläkaren och de kommunala vårdteamen för att patienten/vårdtagaren ska få en adekvat omsorg. Resultaten presenteras i en FoI skrift 2012.
Ansvarig: Margareta Rämgård
Identitetsarbete — en förbisedd faktor för att förstå den arbetsrelaterade ohälsan?
Forskningsprojektet finansieras av AFA försäkring, löper 2010-2012, utgår från Kommunförbundet Skåne i samverkan med Malmö högskola (CTA). Projektet avser att pröva om man med utgångspunkt från begrepp som identitet och identitetsarbete kan få en bättre förståelse för vår arbetsrelaterade ohälsa. Projektet ska fördjupa sig i hur vi pratar på jobbet om jobbet och hur det påverkar vår hälsa. (Se projektplanen i högermenyn.)
Ett grundantagande är att vi när vi organiserar oss, det vill säga när vi bestämmer vem som ska göra vad, vem som har rätt att bestämma över vad etc, samtidigt skapar våra identiteter på arbetet. Vad händer när de identiteter vi producerar inte stämmer med den "inre bild" av oss själva vi har? Vilka resonemang använder vi för att inför oss själva och andra, beskriva och förklara våra handlingar på jobbet? Är det möjligt eller rimligt att i dagens arbetsliv inkludera identitet och identitetsarbete som en arbetsmiljörisk? Vilka krav kan samhället, i så fall, ställa på det psykosociala arbetsmiljöarbetet på enskilda arbetsplatser? Hur kan man upptäcka, bedöma och intervenera i den här sortens arbetsmiljörisker? Det är några av de frågor som projektet kommer att fördjupa sig i. Studien pågår under hela 2012.
Ansvarig: Lisbeth Rydén
Antologi om kommunernas kunskapsbehov inom miljö och samhällsbyggnad
En forskningsantologi som synliggör kommunernas kunskapsbehov avseende miljö och samhällsbyggnad är planerad under 2012. Medförfattare är bland annat miljö och samhällsbyggnadschefer och forskare vid Lunds universitet och Högskolan i Kristianstad.
Ansvarig: Thomas Palo
