Nationella riktlinjer för god vård och omsorg vid demenssjukdom.
Den 18 maj publicerade Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för god vård och omsorg vid demenssjukdom. Riktlinjerna är ett stöd för hälso- och sjukvården och socialtjänsten i vården av och omsorgen om personer med demenssjukdom.
Cirka 20 procent av personer med demenssjukdom får ingen utredning idag. En väl utförd utredning och en diagnos leder till att personer med demenssjukdom kan få rätt vård och omsorg och att de som kan ha nytta av ett demensläkemedel får tillgång till det. Socialstyrelsen bedömer att antalet utredningar kommer att öka med cirka 7 000 stycken årligen.
Personcentrerad och multiprofessionell vård och omsorg
I riktlinjerna lyfter Socialstyrelsen också fram tre grundläggande förutsättningar för en god vård och omsorg: personcentrerat förhållningsätt, multiprofessionellt teambaserat arbete och fortlöpande utbildning, handledning och stöd i det praktiska arbetet. — Personcentrerad omvårdnad innebär att man utgår från individen, inte sjukdomen. Man tar hänsyn till personens värderingar, önskningar och livsmönster, säger PO Sandman, professor i omvårdnad vid Umeå universitet som varit ordförande i en av expertgrupperna som tagit fram det vetenskapliga underlaget för riktlinjerna. — Det här är tyvärr långt ifrån är en självklar del av vården och omsorgen idag, betonar PO Sandman. Personer med demenssjukdom har också behov av insatser från flera olika yrkeskategorier och från flera huvudmän. Det är viktigt att insatserna är samordnade och bidrar till kontinuitet för personen med demenssjukdom. — Det multiprofessionella teambaserade arbetet är väldigt angeläget, säger Gösta Bucht, professor i geriatrik vid Umeå universitet som varit en av prioriteringsordförandena i riktlinjearbetet. Personalens attityder, färdigheter och kunskaper påverkar välbefinnande och livskvalitet hos personer med demenssjukdom. Socialstyrelsen rekommenderar därför att all personal fortlöpande ges utbildning, handledning och feedback.
